Tårtkalas för Astor

Astor fyllde fyra år och det firade vi med att bjuda på saffranstårta två dagar i rad. Första tårtan bakade Robin med Astor medans jag gjorde ärenden. Robin glömde bara den lilla detaljen att ha i saffranet i kakan. Men jag vispade i saffranet i grädden istället så tårtan fick en ljuvlig gul färg. Denna påskiga tårta bjöds till farföräldrar, Robins kusin med barn och Astors bästa vän Erik. 
 
 
 
Nästa dag var det dags för en ny saffranstårta. Denna gång bakade jag och saffranet hamnade i kakan. På grädden ströddes färgglatt strössel och stora blåbär och mellan bottnarna breddes ett tjockt lager hallongrädde på tinade frysta hallon. I mitten av tårtan ett stort ljus som först sprutade eld och sen fällde ut sig i en blomma med snurrande ljus. Festligt!! Tre kompisar till Astor och deras föräldrar kom och det var aldeles lagom med ungar. Massor av ljud, spring och stoj.
 
 
 
Två helt olika men lyckade tårtor och firanden av vår älskade pojke <3

Tårta till frukost

När Hilma fyllde år bakade jag och Astor en saffranstårta med grädde och bär. Det är lyxigt att smaska i sig en liten bit tårta till frukost dagen efter. 
 
 
Så här såg tårtan ut på den stora dagen

Astor Lucia

Astor ville vara Lucia. Det fick han. Med plastblomster i håret, luggen i tofs och ett antikt lucialinne sam jag sydde upp kvällen innan. Först i ledet gick Astor med tomteklädda vännen Erik kack i hälarna. Jag var så stolt. Mitt under sången utropar han till Erik: "Min lilla Hilma har kommit!"
 
 

Interiör och vackra ting

December, den 4 december till exempel är tiden för vackra ting. Då börjar personer som jag, helt utan inre driv att fixa och dona och göra snyggt att gräva i metallskrotet i soprummet för att få fram tomma kaviartuber att krippa upp, diska och göra pynt av. För snart nalkas jul och då måste det vara lite fint i vissa hörn här och där annars är man ett totalt misslyckande som människa. Så känns det iallafall. Astor får ett par veckor innan jul en "dator" som man kan skriva ord, räkna tal och öva solfeggio på, av farfar. Nu är hans kontor med loppisfyndad telefon, dator och skrivbord så gott som fulländat. Min mini St. Paula som köptes på Botans dag levererar juvliga blommor. Även Eivors julkaktur sätter sprutt och blommar som en galning halva december. Mina föräldrar susar förbi och Linnea glimtar till i ett nafs. Hilma har 4 tänder och snart är det jul
 
 
 

Gräva i lera

En underbar aprikosrosa kväll den 11 november gav vi oss ut till lotten och grävde upp så mycket vi kunde av marken för att förbereda inför nästa säsångs potatisodling. Hilma strålade som en stjärna. Astor var lerig och lekte med daggmaskar. En lerpuss smutsade även syster Lilla Lo. 
 

En dröm med amerikaner uppfylldes

Ord kan knappt beskriva hur glad och tacksam jag är att jag har kvar kontakten med den familj som jag bodde hos i USA när jag var 16 år. I Oktober kom mamman i familjen Connie och mina två hostsisters Lyssa och Lexie och hälsade på här i vårt hem. Det var en så overklig känsla att ha dem här i min verklighet. Vår lilla stökiga hemmabubbla och de gjorde sig bekväma, tog egna promenader, trivdes som det verkade. Astor fick en lila klänning med katter som han ville ha både dag och natt. Vi besökte Stockholm, plockade svamp i skogen och krättrade upp på högarna i Gamla Uppsala. Nu när jag ser tillbaka på bilderna tror jag knappt det är sant att de var här, fast det bara var i oktober. Astor lärde sig räkna till mer än 20 och säga thank you. Connie hade sytt fantastiska lapptäcken till barnen, ett med hungry caterpillar till Hilma och alfabetet till Astor. <3 Astor som varit så besatt av alfabetet under hösten. Måltiderna var det bästa fastän jag var så trött och vi mest åt köttbullar och nudlar. 
 
 

Lamor och strutsar

Hela familjen for till Åland på skördefesten i slutet av september. På Viltsafari i Eckerö såg det ut lite såhär
 
 

Söndagen i september

Vi hoppar snabbt vidare till höstens finaste söndag, den 17de september. Den var så fin, ljuset var vamt, himlen var klar, skogen var full av trattisar. En underbar svamphöst, ett par underbara gudföräldrar till vår lilla Hilma kom på söndagsbrunch. Robin stekte american panncakes, bacon, scrambeled eggs. Jag hade bakat chokladkaka. Astor cyklade på skogsstigen i skogen med hjälp av sin idol Anton medans jag och Juni skördade skogens guld. Hilma gosade in sig mot Junis tröja i bärselen. Счастье
 
 
 

Översvämmad krater

En liten höståterblick, hinner jag med det innan nyåret slagit in. Kanske inte men här kommer början till ett försök. 
Hösten började den 1 september. Jag och Hilma var i Rättvik vid den stora kratern Siljan som var översvämmad på grund av sommarens ovanligt kraftiga regn. Bryggor och stegar låg under vatten. Jag och Hilma sov över på ett kristet härbärge som hette Berget. Vi besökte Stiftsgården och njöt av solnedgången.
 
 
Den var väldigt vacker, den översvämmade kratern

Rulle 3 - Svartvitt

Att framkalla en rulle är att resa i tiden. Plötsligt dyker ett bekant ansikte upp. Runda bebiskinder. Den lilla sonen så som han såg ut just då för tre år sen. På samma rulle träder en annan son fram, den som finns i nuet. Ett nu som snart också blivit då. 
 
För rullen ligger där i sin trasiga Minolta. Kameran som på något märkligt vis fångar bilder fastän det blir mörkt i sökaren och fastän bildräknaren gett upp. Fastän slutaren inte sluts på alla slutartider.
 
Fotokillen på framkallningsstället sa att det folk gör fel (förruton att 95% är helt dumma i huvet och kommer in med katastrofalt dåliga rullar där allt bara är svart) är att de tar bilder i olika ljusförhållanden. Man ska ta alla bilder i samma ljus (om man inte framkallar själv i mörkrum).
 
Men då har inte kamerakillen fattat grejen med film för oss dödliga, disträa personer som har samma rulle i 3 år och knäpper bilder med flera års mellanrum. Hur ska vi, dödliga disträa kunna minnas vad det var för ljus sist när vi fotade? Vi minns ju inte ens att det var film i kameran, utan öppnar ibland av misstag bakstycket så att filmen ljusexponeras och blir förstörd. 
 

Jag är iallafall glad att jag inte var en av hans 95% som kommer in med en helt svart rulle.
 
Kamera Minolta SRT101b

Rulle 2 - Dop och wacko färg

Den här rullen blev wacko! Hälften av bilderna blev helt blå. Se sista bilden för exempel. Resten blev också off i färgskala och jag har försökt att neutralisera färgskalan i datorn för de var sååå blå.
 
Första bilden är en dubbelexponering. Jag fattade inte att rullen var slut, jag trodde den hade "fastnat". Så jag lossade lite på nåt och då gick det att ta en bild till. När spaken fastnade på nytt insåg jag mitt misstag. Men jag gillar dubbelexponeringar, tycker det blev coolt med Astors siluett mot den röda bilbarnstolen. 
 
 
Jag måste ringa och fråga den snorkiga fotokillen varför allt blev så blått. 
 
Kamera: Minolta SRT303

Rulle 1 - Ljusläckor

En filmrulle från min Pentax mx. En bild här, en bild där. Det börjar 2019, gravid med Astor. Slutar 2023 med Hilma som kan åla.
 
 
2019, Åland. Jag var sur över att all gemensam ledig tid skulle spenderas i ett lanskap med barskog och svärmor men utan berga
2019 julstämning på Kungsängsgatan. Jag fotade hyacinterna också men de blev tradiga. Golvet var hemskt schackrutigt, vi kände inte till vattenläckan under kylskåpet
En  nyårsfest med tjock värdinna. Nån snodde en nyckel, nån blev utkastad, det var kaos
Jan-feb 2020. Tulpaner piggar upp i vårvinter-vintern. Jag var höggravid och läste in fysik två på komvux. Räknade på vinkeländring av en penna i ett glas med vatten. Nånstans i Kina blev nån förkyld av en myrslok
Vips så fanns en ettåring som kunde hela mina första hundra fordon utantill. Eller iallafall bilarna och alla bygg och grävfordon. En märklig enbent bild i den röda soffan på Åland.
Vilken söt ett år och nånting Astor. Den där blåa ludna koftan vet jag inte vart den tatt vägen. Det är min kofta. Fingrarna är brunbrända, det måste vara en till sommar-Astor 
Sådär såg vardagsrummet i Kunsängen ut. Jag undrar om det är nån bakom den där ljusläckan?
Nämen vips igen. Det har gått 1,5 år och vi har flyttat till hus. Det är vår första jul i Röda huset och jag är höggravid igen. Jag är sur över att det är så svårt att hänga upp lampor och julstjärnor. Men glad och pirrig över allt det vackra. Jul-Astor 2, snart 3 år
Titta viljen pirring kille i februari 2023. Vi bakar semlor. Jag vill att lillasyster ska komma ut
Här är hon. Swisch så ligger det en ny bebis på golvet. Det är storebrors nedärvda pippipyjamas
Briomekanot har farliga muttrar
Sommar på Bjäre 2023. Astor och Hulge spatserar. Hilma ligger och håller i en sko 
 
Astor äter mullbär från mormor Karins mullbärsträd
Hilma ur fokus håller i en sko
 

Hilma 4 månader

Fyra månader med den snällaste sötaste charmigaste goaste gladaste tjejen EVER.
Berest är hon också! På andra sidan Atlanten i Atlanta och New York har hon varit. Va!
 
 
 
 

Vänner och stöd

Robin blev tvungen att åka ut på sjön måndagen den 27 februari när Hilma bara var 10 dagar gammal. Jag mådde inte bra än efter förlossningen och fick komplikationer. Blev tvungen att besöka sjukhuset tre dagar i rad och var inneliggande en dag den första veckan. Dessutom är Astor ständigt på jakt efter sin lillasyster och det är en jättestor stress att vara själv med dem. Jag hade aldrig klarat det om inte det varit för mina fina vänner och släkt som kommit hit och hjälpt. Varje dag har det varit någon här och jag har bara behövt vara själv med barnen korta stunder. Det började med att Sandra kom hit redan första kvällen, hon kom även fler dagar den första veckan och sov även över två nätter. Då mådde jag som sämst och hon finns tyvärr inte med på bild. Även Bane var här och lämnade mat som Marija lagat och tog akut hand om Astor när jag behövde åka till barnakuten med Hilma, han höll ställningarna tills Anna kom och tog över. En kväll var en av Astors vikarier här som barnvakt. Grannar har också erbjudit sin hjälp.
 
Juni den 18 mars hon träffade även Hilma den den 7e mars och kommer igen i helgen
Nicklas och Lella kom med presenter, kakor och mat den 11 mars. En härlig promenad
Anders kom med blommor och lekte med Astor, han köpte massor av glassar och en vacker blå ulloverall till Hilma på tantens gröna.
 
Anna kom och hjälpte mig en kväll både första och andra veckan själv med barnen. En gång tog hon med smaskiga vårrullar. 12e mars tog hon och Torsten med Astor på en härlig utflykt till högarna.
Min fina granne Agnes kom till oss 5 på morgonen en natt när jag behövde åka in på sjukhuset och var själv med båda barnen. Hon lämnade Astor på förskolan. 
Min mamma kom hit första helgen som jag var själv med barnen. Hilma var bara 2 veckor.
Och barnens farmor Brittis har varit här flera gånger och även sovit över med Astor uppe i gula rummet. Detta är 10de mars. Både min mamma och Brittis blev mycket förkylda efter att ha besökt oss. 
Farfar Björn har varit här flera gånger, här senast den 19 mars när min pappa skulle åka hem, även Brittis var här igen och sov över. 
Robins farbros fru Monica är en riktig urkraft, hon har varit här både första och andra veckan jag var själv med barnen, stekt korv, och haft Björn med. 
Fina Monica
Min fina vän Elin var här och hade handlat den 9de mars
Min far som var här en hel vecka!
I skrivande stund är Axel här måndag - lördag vecka 12. På söndag kommer Klara hit!
 

Far och barnbarnen

En bildserie från vecka 11 när far var här och hjälpte mig med barnen. När Astor var på förskolan satt far och jobbade vid köksbordet med klassisk musik i bakgrunden. Han höll Hilma mycket och vek en massa tvätt. På nätterna sov han och Astor uppe i gula rummet. Astor åt minst tre päron om dagen och hade blivit en bebis igen som ville ligga i lillasysters näste och skrek "Jag kan inte prata!". Ibland kallade han på 2morfar" och ibland tog han efter mig och ropade "Faaar!". Köksbordet blev en båt och golvet ett hav fullt av maneter. Det var en behaglig vecka. På söndagen när far skulle hem sa Astor: Du får inte åka till Malmö!
 
 
 

Om

Min profilbild

Elin

RSS 2.0