Vad säger hästen? Ssssss
I onsdags var Astor hos BVC på sitt 12-månaders läkarbesök. Tur att var det inte på själva födelsedagen för efter vaccinet följde två dagars feber och elände.
De här bilderna är straxt efter läkarbesöket innan febern svept in.
Vår fina pojke har börjat stå lite utan stöd. Han kan härma häst, katt, hund, ko, får, älg, traktor, buss och bil. Hästen säger: Ssssss...
Fina älskade Astor. Vi älskar honom så mycket och borstar hans stora tänder två gånger dagligen!!! ;;;)))
Årsredovisning 2018: Del 1
Året började i...Thailand, av alla ställen. Flygångesten hade just bitit sig in som starkast i vårt land och jag minns att det kändes pinsamt att åka till Thailand med famljen, en så medelklass klyscha liksom. Mor fyllde 50 och hon var mycket bestämd. En resa till strändernas land skulle det bli. Jag plockade fridlysta små snäckor på stranden och vi började äta indiskt efter några dagar av Thai. Köpte min jordgubbsplåmbok på en marknad. Hotellsängen var hård.
Look it's me
It's my parents
Its Klurri and Axi (Hedvig var också med)
En strand, där vi firade in det nya året
Jag var ett par dagar i Uppsala och hälsade på Sonja. Hon lever inte nu. Inte Bertil heller (grannen på andra sidan om vårt gamla hus) I Sonjas hus bor nu en barnfamilj med en flicka i 5-6 årsålder, och i Bertils hus bor en annan flicka, de har hittat varandra och syns alltid tillsammans.
Jag och Robin hade hittat varandra på en nattbuss från Mariatorget. Vi började nått nytt tillsammans fast han hade sitt på sjön och jag skulle dra till Moskva.
Robin fotade mig vid Södertörn Sweden. Vackert väder
Sen bar det av till Ryssland. Här sitter jag med vid ett av världens bästa bord på Ulitsa Markina i SPB. Seva, Slava, Varja och Dima.
Seva, Savva och en trevlig Holländare
Oj j, här hoppas det vit, det är redan början av mars i Jaroslav utanför Moskva. Höll på att frysa av tårna för det var så kallt. Det brändes kvinnor av hö och tyg, stektes pannkakor och dansades.
Mima <3 Min vackra underbara slovakiska rumskamrat på MGIMO. Här är vi på röda torget.
Hon Anya i Ivanteevka
Olga på besök i Moskva
Mina finaste sängkläder i livet. Som jag nästan stal med mig hem.
Detta är från någon vårvintervisit hos Seva i Komorova. Finska viken. Oslagbar!?
Interiören i deras gamla trähus i tallskogen i Komorova
Axel i Moskva
Det blev påsk och jag och Robin åkte hem till min familj i Malmö.
På vägen dit eller tillbaka var vi en sväng hos Eivor i Finland
Tillbaka i Moskva och här är ett efterlängtat möte med Anya. Jag umgicks inte alls så mycket med mina Ryska vänner i Moskva som jag hade tänk mig eller hoppats. Jag skyller på vintern och avstånden i Rysslands mosteruöst stora huvudstad. En timme att ta sig med tunnelbaka från MGIMO till valfritt mål. En och en halv om det var längre ut på en annan linje.
Oj, jusste plötsligt kom ju våren. Den kom när jag och Michal åkte till Kiev. Här blommar häggen utanför tyska kyrkan. Det var ett fantastiskt återbesök i staden där jag vantrivts så under hela hösten. Vår i Kiev is everything.
Pastor Wolfgang <3
Sen flög jag och Michal vidare till Georgien. Haha vilken värld, där man kunde flaxa omkring på detta sätt.
Slätterna mellan Georgien och Armenien
Efter nån kort vecka tillbaka i Moskva åkte jag och min resekamrat vidare till Krim. Vi var allt bra trötta på varandra vid det här laget. M var sur på mig halva resan haha. Men det var ändå värt det.
Vi hade fått låna tält av en kompis kille i Moskva. Efter 2 nätter i tältet träffade vi på några inhemska gubbar som sa att vi måste börja kolla efter scorpijoner i sovsäckarna innan vi gick och la oss. Efter det sov jag inte så gott längre.
Men mis meganon var otroligt vackert.
Lika gyllene var det i mitt och Mimas rum när vårkvällssolen lyste på
Jag klippte page på 10 min hos en kaukasisk frisörska i en källarsallong vid Jugo-zapadnaya.
Det här var min favoritprofessor, han såg så sovjetisk ut. Kursen var delvis på tyska och handlade om Tysklands politiska historia under 1900-talet.
Robin på besök i Moskva!
Jag och min Mima
Innan jag lämnade Ryssland var jag tillbaka i Sankt Petersburg.
Promenerade med Olga från Cennaya
Umgicks med familjen Ermolaev
Och köpte en fiol med Valieria!
To be continued?!
Det är nästan skrämmande hur mycket man kunde hinna se och hur många olika människor man kunde hinna träffa på knappt 6 månader. Det är skrämmande hur världen har förändrats till något helt annat på bara ett år. Men det är inte bara världen som förändrats utan livet. Mitt liv är här hemma nu, med en egen liten familj.
