Astor Hammarskjöld

Idag den 16 juni fyllde vår gosse 12 veckor! Lugn, nyfiken och social - det är vår Astor det. Hela tiden har han koll på nåt intressant, slickar på någon god hand, eller håller fast i en hårtest eller bröstficka. Dagen firades med en spruta vaccin i varje lår. Men innan dess hade vi photoshoot på köksbordet i hans Dag-Hammarskjöldigaste kläder. För sådär 120 år sedan kläddes nämligen både gosse- och flickebarn i sånna här outfits. Men det kallades nog inte outfit då..
 
Tillslut orkade han inte med muminmamman mer och då var det roliga slut!
 
 
 

I väntan på dig

Det är svårt att fatta att de här bilderna togs för tre månader sedan i samma kök som jag sitter i nu och skriver. Samma schackrutiga golv. Samma rosa salt på köksbordet. Samma duk. Samma röda lampa på fot. Samma Elin, fast ändå inte. Magen är borta nu. Den är kvar, lite sladdrigare och goare än förrut.
 
Duvblå moln drar sig bortåt och lämnar en ljus juninatthimmel kvar. Det är snart midnatt. I rummet intill med öppen dörr läser Tove Jansson någon av sina böcker om mumintrollet och då och då hörs ett litet gnyende eller en suck i sömnen. I den blåa spjälsängen där inne ligger en liten pojke med ett plåster på varje gossigt litet lår. Han har en mintgrön pyjamas med lejon på.
 
Då, när det forfarande var vinter (vintervår men hagelväder och blåsippor i backen) låg han där inne i min mage. Vi promenerade varje dag ute i Alnäs samma sträcka fram och tillbaka men hopp om att han skulle komma. Vad fin den där magen var. Den var så vanlig för mig då. Kändes inte så stor som den ser ut i efterhand. 
 

Mamman på land

När pappan var ute på sjön i fem veckor var jag och Astor hela tiden med min familj i Malmö. Jag fick en massa stöd. Bara att se Astor få så mycket kärlek av familjemedlemarna runt omkring hjälpte mig att slappna av och bli allt mer trygg som mamma. Det är något magiskt i att se sitt eget barn i någon annans kärleksfulla armar. Det är som att kärleken till honom träffar rakt i mig. De där fem veckorna hamnade vi två i en helt ny symbios med matning, närhet och sömn. Längtar lite tillbaka nu efter hundar och syskon och byrågalningar och ängsåare. Men snart är vi tillbaka igen. 
 
 

Hemkomst

Fredagen den 5 juni hade pappan kommit hem från sjön ett knappt dygn tidigare. Astor hade varit i malmö i 8 veckor och det var dags att åka hem. Såhär mysigt var det när pappan fick träffa sin bebis igen. 
 
Detta är bara 1,5 vecka sen idag men ändå tycker jag att han ser så liten ut (Astor). Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är.. han ser liksom lite mjukare ut som ett litet gosedjur. 

Samlade bevingade ord

  
(null)

(null)

(null)



Never let a thing to be done, become more important than a person to be loved


Lugn och ro och stilla frid /Ingegerd


Wir brauchen keine Herren. Immer wenn es Herren gab fing etwas schief.


Det enda som är ocharmigare än hybris är falsk ödmjukhet /Jakob


Det är sällan jag raderar en bild. Det skall vara något mycket fult på den. /Morfar KG


Arkaisk känsla - att bära klänning - ett enda tygstycke


Ur en sluten hand kommer ingenting in och ingenting ut.


Guds närvaro - frånvaron av mina döda vänner /John Fosse 


Det är när vi ställer krav på varandra det blir riktigt roligt. Annars kan vi ingå i socialvården allihopa eller ägna oss åt byråkrati.


Min bror var mycket duktig på att rita. Han ritade till och med Lenin. Men ansiktsdrag och allt. /Ukrainsk dam


При хорошей закуске до бесконечности.


Döden är livets syster /Edith Södergran


Война войной, обед по расписанию. (Кriget är krig, men man måste äta lunch)/Viktor ambassad-chaufför


Тише едешь, дальше будешь


Работа не волк, в лес не убежит (säger den som vill skjuta upp arbete)


Man måste vara oändligt snäll med den man är gift med


Kom ihåg människa att du är stoft och åter skall bli stoft. 





Gullregn

De senaste promenaderna i Rosenvång och Djupadal har varit helt underbara. Den här tiden i Malmö börjar lida mot sitt slut. Idag, fredag, är det exakt 7 veckor sen vi kom hit. Pandemin hade precis satt fart och Astor var 2,5 (!) vecka gammal. Nu är han 9,5 vecka och har vuxit så mycket. Han tittar i ögonen, ler, orkar vara på mage utan paus i 7 minuter, kan hålla huvudet själv och har så många olika ljud (som jag lärt mig tyda). Han observerar, filosoferar, han tittar i hela ansiktet. Så många olika ansiktsuttryck. Så söta fötter. Torr hårbotten. Långa fingrar. Han tittar på sig sjävlv och ler mot mig i spegeln. Han är fin i alla sina kläder. Pyjamaser med babianer, päron, mumintroll, bananer, geparder. Jag har fått så mycket hjälp. Redan när han var 3 veckor hade han så pålitliga matrutiner att jag kunde åka iväg och strosa på tomma Lindex. Köpa fler pyjamaser.

 

När vi kom för 7 veckor sen hade körsbärsträdens knoppar just börjat tänka tanken att slå ut. De blommade i 2 veckor. Vispgrädde mot klarblå himmel. Sen kom äppelblommen. Gamla knotiga fruktträd med rödvita blomster. Jag sjöng "vackra vita vår" (Vårnatt) för Robin. Robin for och häggen slog ut. Черёмуха. Den ljuva doften av barndom och Sankt Petersburgs kvällar på Gorkovskaya. Tiden mellan hägg och syren. Så kort.

 

De senaste två veckorna har varit syrenernas tid. Hela Djupadal är fullt av blommande syren. Vit, ljuslila och mörklila. De doftar olika sött. Jag stannar och luktar på blomsterklasar i varje kvarter. Den mörklila håller sig längst, de ljusa vissnar tidigare. Vad kommer efter syren undrar man då? Jo, en explosion av kaprifol, gula och vita rosor, Kolkwitzia och Gullregn... De älskhatade lupinerna prunkar redan i kolonilotter och rabatter. Det är sommar. På måndag blir det första juni (!) och Astor ska vägas. Jag hoppas på 6,2 kg. 

 
  Bilder från igår och idag med Astor i vagnen
 

Sista pappakvällen

Nu har sjömanspappan farit sin väg. Okänt antal veckor utan honom väntar nu. Igår var far och son särkilt mycket tillsammans. Robin ville hålla om sin lilla pojke lite extra
 
Astor började ge svarsleenden för en vecka sedan. Nu blir det allt oftare och inte bara till mig och pappa utan till Klara, Axel, mormor Karin och roliga prylar. Ibland är det ett finurligt leende med ena mungipan. Ibland ett stort öppet. 
Sista nattningen av pappa på ett tag..
 
 

Påskafton

Påskafton var den 11 april vilket var årsdagen för mormors dödsdag. Vi firade inte påsk på riktigt i år, men det gjorde inte så mycket. Inga påskkakor, inget påskris, ingen kyrka. Men vi åt lax och åkte till mormors grav. På påskdagen vad ljuset vackert i vardagsrummet..
 

Astor i Malmö

På skärtorsdagen åkte vi ner med Astor i bilen till Malmö. Vi tog halva vägen på torsdagen, övernattade i Jönköping, och anlände till Malmö på långfredagen. Astor var då drygt två veckor gammal. 
 
I malmö prunkade påskliljorna och korsbärsträden hade börjat slå ut. Astor möttes av nyfikna familjemedlemman som var så lyckliga att få se honom. Mormor Karin var så stolt och glad. Alla fotade honom och ville vara med och byta blöja. 
 
Mor hade sparat vår gamla vagn i källaren som hon gjort i ordning till oss. Vi började ta kvällspromenader som styrkte min försvagade kropp. Det var verkligen rätt beslut att åka till Malmö, för jag hade gråtit mer och mer varje dag sedan förlossningen. 
 
Bara efter några dagar i Malmö fick vi in en sovrutin för Astor som gjorde att vi snart inte hade sömnbrist längre. Bara ett uppvak mitt i natten, en sån lyx med en tre veckors bebis. Jag har sovit i en liten säng i den svala källaren bredvid biljardbordet och blivit uppringd av Robin när Astor vill amma. Det har blivit ett ganska konstant schema på 22, 02, 06 och 09.
 
Kan inte annat än vara tacksam över de här tre veckorna med sällskap, regelbunden sömn, lite egentid, promenader, blå himmel nästan varje dag, och Robin. Astor sov de första två veckorna i Malmö även otroligt  bra på dagarna. Han har älskat att ligga och snusa i den där nittiotalsvagnen.,
 
Här är bilder från den första vårkvällen i Malmö den 10 april
 
Först! Astor i Flen på vägen till Malmö

Fem veckor

Igår fyllde Astor fem veckor och han vägde då 5160 gram och var 56,5 cm lång. Han ger svarsleende, men ganska oväntade sådana någon enstaka gång om dagen. Idag log han stort mot min tutte. Igår var han på läkarbesök och imponerade på både bvc-sköterskan och läkaren genom att le mot både mig och mobilen i taket samt genom att hålla sin starka lilla nacke högt i magläge.
 
Sedan i fredags eller lördags har han blivit väldigt snuttig. Han vill amma hela dagen. Som tur är har det inte förstört nätterna än så länge. Sen några dagar efter att vi kom till Malmö har han bara vaknat en gång per natt och sover 3-5 timmar i sträck.
 
Vi har haft tur i oturen för Astor har fått ha sin pappa hos sig 5 veckor istället för 2 på grund av coronan. Men i övermorgon är det äntligen dags för Robin att åka ut på sjön och jag bävar inför hur det skall bli. Det är han som tagit alla nätter och kommit in med Astor för amning. Hur ska det här gå.. jag är jätteorolig.
 
Han är väldigt söt vår pojke. Mor tycker att han har vuxit jättemycket. Han har mycket vaknare öppnare ögon än för ett par veckor sedan.
 
De här bilderna tog Axel idag. 

Mjölkmaskinen

Sad
Happy
 
Och jag fick bli din personliga mjölkmaskin...

Den bästa pappan

Du fick en pappa som lagar potatismos och fiskpinnar varje dag utan att klaga. Som sjunger för dig när du gråter. Som tar två timmars barnvagnspromenad i hagelstorm så att mamma får vila. Som torkar ditt bajs så försiktigt och noggrannt. Som inte vill att du ska ligga i vått babynest. Som tar dig hela nätterna och kommer in med dig när du ska ammas. Som inte vill sälja dig, inte ens för 983 miljoner. Som blir ledsen när jag skämtar om att sälja dig på blocket. Som tycker du är SÅ FIN och SÅ SÖT. Du fick den bästa pappan. You can thank me later. 
 
Du har inte förstått än vilken tur du har...

Farmor och farfar

När Astor var två veckor prick fick han träffa sin farmor Britt-Marie för första gången. Dagen därpå kom hans farfar Björn på besök i Uppsala. Så fint att få ha både en farmor, farfar och mormor och morfar! Inte alla förunnat.
 
Och här är den trötta mamman och pappan...

Första veckan

Två dagar med kolostrum, första vakarnatten, mjölken in andra natten, sängliggandes med smärta, BB-på väg, alla måltider i sängen (fiskpinnar varje dag), sova i tvättkorgen, muminpyjamas, blodprov på handen, första promenaderna med vagnen, blombud, första badet.
 

Palmsöndag

En palmsöndag utan palmblad. En sömning hemmsdag med Sofias citronkaka, coronanyheter, fiskpinnar, kotlett, kvällsångest, kvällspromenad, vårdoft, förskoleansökan, badbalja, Astor. Robin är bäst. Jag har baby blues. 

Vad vi gör hela dagarna? Äter. Ammar. Äter. Ammar. Försöker att inte glömma ta movicol. Robin skriver låtar som spelas på repeat. Jag ammar ammar ammar. Ammar så att Astor ska bli stor och sluta amma. Den dagen han börjar äta gröt blir den lyckligaste dagen. 

12 dagar idag. Har börjat kalla mig själv mamma nu. Ibland säger jag. Gubben! Det är din mamma som pratar. Din alldeles egen mamma..

Jag undrar om jag är utbytbar. Eller jag vet att jag är det. Vi skulle kunna ge bort Astor imorn och han skulle nog inte märka att jag saknades. Men något bra måste finnas med att han får vara hos just mig? Kanske det finns något jag kan ge för att jag är hans egen mamma? Sånt kan man fundera på en palmsöndag. 

Och nu väntar stilla veckan 

(null)     

(null)     

(null)     

(null)     

(null)     

(null)         




Om

Min profilbild

Elin

RSS 2.0