John Locke om barnuppfostran

 
I februari förra året när jag var invalidiserad i Malmö med gipsat ben, lånades en stor trave böcker om barnuppfostran på biblioteket. Förutom en bok om barnen i tredje riket "Tio miljoner" var det intressantaste fyndet Lockes "Tankar om uppfostran".
 
Kommer ni ihåg John Locke? Brittisk filosof och en av upplysningens största tänkare. Även kallad "Liberalismens fader". Han föddes 1632 och dog 1704, 72 år gammal (en respektabel ålder för denna tid kan man tycka). Han kom 1893 ut med en boken  "Some thoughts concerning education" eller "Tankar om uppfostran" som blev mycket populär och översattes till många europeiska språk. Den riktar sig till adels- och herremän med tips på hur de ska uppfostra sina söner till rättfärdiga nobla män.
 
Strategin är att skapa en inre drivkraft hos den unge mannen att göra rätt, en önskan att upprätthålla föräldrarnas goda tankar om honom. Ynglingen skall också hjälpas till att få goda vanor. För det som blir en vana blir lätt.
 
 
 
 

Hur ska man få ett barn att prestera?

Locke var varken för kroppslig bestraffning eller belöningar. För mycket barnaga leder till en alltför räddhågad och nedtryckt individ. Om man istället försöker styra barnet genom mutor och läckerheter skapas istället laster som yppighet, stolthet och snikenhet. Hur får man då ungen att utveckla dygd och en inre strävan att följa förnuftet? Jo, från tidig ålder skall föräldrarna berömma barnet då den gör något bra, men behandla det med kyla då det handlat illa. På så vis kommer barnet lära sig att sträva efter gott anseende. (Locke, 47, 52)

 

Få barnet att se läsning som en belöning..

 

När gossen han tala är det tid för honom att börja lära sig läsa. “Jag har alltid haft för mig att man skulle kunna göra inhämtande av kunskaper till en lek för barn, genom att man framställde den för dem som något hedrande och berömligt, ett nöje eller en belöning för att de gjort något annat.” (Locke,193)

 

Curlingföräldrar

 

Föräldrar som älskar sina barn gör ofta felet att skämma bort dem då de är små. De låter dem få sin vilja fram i allting. Detta är ett stort misstag. “Ty om gossen måste ha druvor eller sockermandlar, för att inte stackars lillen ska skrika eller komma på misshumör, varför måste han då ej också få sina begär tillfredsställda när han blivit vuxen, ifall dessa draga honom till vin eller kvinnor?” Det onda beteendet slår djupa rötter i människosjälen och stelnar till vana. (Locke, 36)

 

Ge inte efter...

 

Grunden till all dygd och förträfflighet ligger i att neka sig tillfredsställandet av sina egna begär. Denna förmåga kan vinnas genom tidig övning att underordna sina egna önskningar under andras. Genom vanan blir det en lätt sak. Ju yngre barnet är desto mindre bör man ge efter för barnets skrik. (Locke, 42). 

 

Skapa goda vanor

 

Vanor skall framkallas hos barnet med hjälp av vänliga ord och milda förmaningar. Man skall inte eftersträva att befästa för många vanor på samma gång då detta kan leda till sammanblandning. Vanorna befästs genom upprepad övning och utförande av samma handling om och om igen. Det som blir en vana blir lätt och naturligt och görs sedan utan att barnet behöver tänka efter. (Locke, 60)

 

Lögnaktighet

 

Något som tydligt skiljer Lockes tankesätt från vår tids är avskyn mot lögnaktighet. Sanningen ses som den högsta av dygder. Föräldrarna måste, genom att uttrycka stor avsky för lögn, se till att deras son blir en sanningens man. Tjugo fel kan förlåtas, men inte en enda liten lögn. Även ursäkter ses som en typ av lögnaktighet. Föräldern skall tvinga barnet att erkänna varje lögn eller ursäkt. Om erkännandet kommer, skall felet direkt bli förlåtet och bortglömt, så att barnet uppfattar sanningssägande som något befriande och gott.  Om en ursäkt är så beskaffad att det inte går att bevisa att det är en lögn, ska föräldern inte visa någon misstanke. Det är nämligen viktigt att barnen försöker upprätthålla föräldrarnas goda tanke om sig. (Locke, 159)

 

Självupptagenhet och kärlek till andra

 

Vår kropps beklädnad blir lätt ett föremål för fåfänga och tävlan. Om man säger sånt som “Min lilla prins” och berömmer barnets kläder, lär man barnet att beundra sig själv för sina kläder och yttre elegans. (Locke, 38)

 

 

All orättfärdighet har i allmänhet sitt upphov i alltför stor kärlek till oss själva och för liten kärlek till andra. Lär honom därför i god tid kärlek och välvilja mot andra, detta är den grunden till en hederlig man. (Locke, 175)

 

Sport och aktiviteter

 

Vederkvickelse är inte att vara sysslolös. Nej, vederkvickelse är att ge lättnad åt den trötta delen av ens varelse genom förändrad verksamhet. Lockes favorit bland vederkvickande sysselsättningar är sysslor som tar på de fysiska krafterna. Hantverk, trädgårdsarbete och jakt till häst. Målning är han inte för, det är allt för stillasittande och en syssla mer för själen än för kroppen. Dessutom anser Locke att dålig målning är något av det värsta som finnes i världen. (Locke, 263)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0