Palmsöndag

En palmsöndag utan palmblad. En sömning hemmsdag med Sofias citronkaka, coronanyheter, fiskpinnar, kotlett, kvällsångest, kvällspromenad, vårdoft, förskoleansökan, badbalja, Astor. Robin är bäst. Jag har baby blues. 

Vad vi gör hela dagarna? Äter. Ammar. Äter. Ammar. Försöker att inte glömma ta movicol. Robin skriver låtar som spelas på repeat. Jag ammar ammar ammar. Ammar så att Astor ska bli stor och sluta amma. Den dagen han börjar äta gröt blir den lyckligaste dagen. 

12 dagar idag. Har börjat kalla mig själv mamma nu. Ibland säger jag. Gubben! Det är din mamma som pratar. Din alldeles egen mamma..

Jag undrar om jag är utbytbar. Eller jag vet att jag är det. Vi skulle kunna ge bort Astor imorn och han skulle nog inte märka att jag saknades. Men något bra måste finnas med att han får vara hos just mig? Kanske det finns något jag kan ge för att jag är hans egen mamma? Sånt kan man fundera på en palmsöndag. 

Och nu väntar stilla veckan 

(null)     

(null)     

(null)     

(null)     

(null)     

(null)         




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0