Det fanns en tid när man såg ut så här på alla bilder. En mycket svårmodig blick. Nästan som om man tittade på någon som förrått en. "Hur kunde du?!" säger blicken. Så bar man basker också. Den putande munnen och mammas läppstift. En grönstickad halsduk från Sankt Petersburg. Den vinröda kappan. Och så var det håret. Det korta håret som just lyckats växa ut sig till en axellång page. Vars toppar man doppat i blekningsmedel och sedan i ett tuggummirosa kladd som beställts från England.