Söndag, 18de februari

Suzdal är en historisk stad i provinsen Vladimir omkring 20 mil norr om Moskva. Suzdal var från mitten av 1100-talet ett av de viktigaste politiska och kulturella centrumen i norra Ryssland. Dit åker man (om man till skillnad från sportiga Moskvabor saknar bil) med långsamgående tåg och sedan buss. Resan tar ca 5 timmar.

I Suzdal firades Maslenitsa med en stor marknad. Maslenitsa är ryssarnas avtackaning av vintern: En pannkaksfest där en kvinna av halm bränns ner som finalnummer. Det är hon som symboliserar vintern. Man kan fråga sig varför vintern i Ryssland avtackas i februari, när det fortfarande är minus 20 grader och fötterna fryser till is trots att man investerat i stickade yllesockor. Men pannkakor är ju alltid gott.

Jag lämnade gruppen av utbytesstudenter redan innan vi hunnit in i byn. Det är nåt med gruppresor som kväver mig inifrån. Sen spatserade jag runt, värmde mig mig stekt potatis och ivan chai på ett värdshus och åt nygrillat köttspett utanför. Jag köpte två burkar hemkokt sylt av en liten babushka: Körsbär och smultron. Tog flera varv runt stånden bland hemmabrygd kvas, pannkakor och ponnys och tittade in i Suzdals smockfulla keramikaffär. 

Vistelsen avslutades med vild dans till den allra sista låten som spelades på en scen i byns mittpunkt. Intill askhögen efter den just nedbrända halmkvinnan. I låtens refräng ylades "Gaariiiiii" Vilket betyder Brinn!

En liten tandlös gubbe dansade av hjärtans lust, alla möjliga steg och skutt. Så det gjorde jag med. Gaaariiii!