Ivanteevka

- Är det här Ivanovka 1 eller 2? Frågade jag hastigt mannen som satt närmast skjutdörrarna i elektritchkan. - Inget av dem. Vi är inte framme än på flera stationer. Sen flinade han och sa. - Ivanteevka, heter det!
 
Först kommer Ivanteevka 2 och sen Ivanteevka 1. Detta är något som lurat mången Moskvabo, som hoppat av i Ivanteevka 2. Det finns inga bussar mella Ivanteevkorna, så man får snällt vänta på nästa tåg. Som tur var hade Anya varnat i förväg och jag slapp hoppa av i Ivanteevka 2 och stå där i 20 minusgrader. Anya som väntade på mig i sin röda kappa i Ivanteevka 1 slapp också förfrysa. Tur!
 
 
 
Hos Anya och Egor fick jag sjunga i mikrofon och Egor la på katedralklang. "Denne jorda skall bli din grav! Sakte dansen trå, danse ikke gråte nå!" Både natten och dagen fylldes med samtal om kärlek och på söndagsmorgonen stekte Anya ryska fattiga ostriddare på smörgåsgrillen. Varm choklad med kanel därtill. Katten Kisya vilade hos mig på gästsängen och smygtittade på matlagningen från alla möjliga vinklar. I en tvättbalja låg en femtiårig träskskjöldpadda som räddats och skänkts till längenhetens ägare för 15 år sen. Varje sommar får hon simma i stora simbassänger på sommarkollo för barn. Innan jag gav mig av på kvällen åt vi Anyas "soup pure" med potatis och champinjoner och nybakt chokladkaka. För en utsvulten studenthemssvenska med 90% sylt på kyskåpshyllan är sån god mat både ett kärleksbevis OCH gudsbevis. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0