Egor

Söndag andra oktober 
 
Jag hade en vän som heter Boris. Boris har en bror som heter Egor. En storebror, lite kortare och tunnhårigare än Boris. Mycket snäll. Det var lördagkväll och jag behövde någonstans att sova, en trygg och skön plats. Jag hade sovit dåligt på natttåget och var mycket trött. Kapotnja. Där vill jag sova. Den tryggaste platsen jag känner till i Moskva. Och Bara Egor och katten var där. Egor grillade ostsmörgåsar i ugnen. Vi samtalade försiktigt. Som vänner som inte känner varandra. - Jag och Boris är mycket lika, sa Egor. Både till utseendet och personligheten. Vad märkligt, tänkte jag. Jag som alltid sett dem som så olika. Men det är sant. Jag känner ju inte Egor. Och kanske inte Boris heller.
 
Egor jobbar som förskolepedagog med de minsta barnen. Har tycker mycket om barn och vill gärna ha egna snart. - Problemet är att jag måste hitta en kvinna. Men om jag inte hittar nån ska jag försöka adoptera. Jag skulle gärna vilja adoptera. Men som ensam man är det inte lätt att adoptera i Ryssland. 

Jag kan aldrig komma ihåg vad den fina katten heter. Varje gång frågar jag: - Vad heter katten nu igen? Jag har glömt. Katten saknar Egor när han inte är hemma. Katten älskar Egor och lägger sig på hans skor. Trygga skor. I Moskvas tryggaste lägenhet. Tack.
 
 
 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0