Såhär såg jag ut i morse. Med japansk morgonrock, harembyxor, skinntofflor, nytvättat hår och en katt i famnen. Nu sitter jag i mitt kyliga studentrum igen och äter en direktimporterad smörgås från just det där köket i Moskva! Tid och rum är obehagligt flyktiga ting..
På flyget hem pratade jag med en pitegubbe som älskade att resa runt i Ryssland och har gjort det hur mycket som helst. Han sa: Ryssarna de är så vänliga och gästvänliga. Men du vet, det finns inga dåliga människor, det finns bara dåliga ledare.
Måste erkänna att det är en allt för filosofisk fråga för mig att dyka ner i för tillfället. Så jag äter nog upp och lägger mig. Imorn börjar min vardag igen. (Observera att jag skriver vardag och inte verklighet) För vad f*n är verkligheten?