Jakob på besök

Idag!
 
Idag var Jakob på besök i lilla Uppsala. Han har jobbat två år i New Delhi och det är mer än två år sedan vår gemensamma resa genom Ryssland 2017. Vad det gick snabbt och vad mycket och lite som förändrats på samma gång. Jakob är sig själv. Att prata med honom är som att sätta hjärnan på highspeed, dra en lina kokain och få alla samtalsämnen på samma gång. Resan 2017 var grymt bra. Full av diskussioner, musikkorsord, konstigheter, tankar och glädje. Samma blev det att träffas 4,5 timme i Uppsala. Båda hade förberett varsitt klurigt musik quiz. Han klarade 5 av 7 ord på mitt, jag klarade 2 av 7.....Nu ska han iväg och doktorera i Oxford. Jag fortsätter min livsresa i Uppsala. 
 
Här är några bilder tagna med analog kameror som jag av nån dålig anledning inte lagt upp förrut. Sankt Petersburg 2017. 
 
De här färgbilderna är tagna med min canon som hakat upp sig så att det blir flera exponeringar på samma bild. Om du kollar noga ser du flera ansikten lysa fram i varje bild. 
 
De här kontrastrika svartvita är tagna med min minolta. Om man överexponerar på en analog kamera ökar kontrasten.. Najs. Några är underexponerad, då blir det väldigt låg kontrast. 
Jättefina bilder att se tillbaka på. En härlig tid. Men om jag skall vara ärlig längtar jag inte tillbaka. Jag är nöjd att få vara i detta nu. Fast jag var söt med långt hår.

Bröd och livsprioriteringar

 
 
 
Idag när jag cyklade hem från yogan kom jag och tänka på att jag inte äter bröd.
 
Varför är det så?
 
Jo, för jag gillar bara rostat bröd. Och jag har ingen brödrost...
 
Fast sen gillar jag också hembakat bröd, scones och frallor, det är så gott.
 
Men tyvärr bakar jag inte. 
 
Varför är det så då?
 
Jag skulle ju kunna köpa en brödrost..
 
Jag skulle ju kunna börja baka bröd...
 
Jo, man måste helt enkelt prioritera.
 
Det finns mycket man vill göra och vara.
 
Det fanns en tid när jag ofta skällde på mig själv inuti för att jag inte målar så mycket som jag vill, inte skriver så mycket som jag vill, inte bloggar, inte fotar, inte yogar, inte läser så mycket, inte spelar så mycket piano. 
 
Jag minns mig själv som 21åring med en sorgsen tår, hur duktig jag var, som pluggade, bloggade, fotade, skrev, reste, sjöng, till och med målade ibland.
 
Nu har jag följande målsättningar, och jag skojar inte, de är inte lätta att uppnå!
 
1. Komma i hyffsad tid till jobbet och jobba mina arbetstimmar.
 
2. Ta mitt järntillskott (1 tablett om dagen). 
 
3. Försöka att inte äta godis varje dag. 
 
4. Äta minnst ett varmt mål om dagen / Bara äta ute en gång om dagen / laga mat till matlåda någon gång i veckan iallafall. 
 
 
 
 
Jag tänker inte räkna upp mer, för det skulle vara lögn att jag har fler mål än så. 
 
Jo, jag försöker att inte ta järntabletten i samband med att äta fjällfil, för mjölkprodukten hämmar upptaget av järn... Fjällfil äter jag både till frukost och middag, därför är det så svårt att ta järntabletten varje dag... 
 
Livet och all tajming. Alltid ska man vara i fas. 
 
Kanske en dag... (tittar upp mot stjärnorna drömskt), kommer jag baka ett bröd. 
 
Kanske en dag, skall jag måla igen.. 
 
En dag....
 
 
 

RSS 2.0