Hela kroppen lyft

Nu har jag lyft. Lyft händerna och nästan skrivit klart om stackars Raskolnikov. Tagit en paus och lyft fötterna hem till Anton och Carin på te-mys. Lyft mig upp på cykelsadeln hem igen. Inte lyft utan tryckt ner bromsen och sladdat med de förrädiska vinterdäcken, lyfts framåt av mystisk kraft från sadeln, svävat ett kort ögonblick, inte lyft utan störtat ner i isig asfalt. Lyft igen, hela kroppen lyft.
(Bra recept på att lyfta, ifall du skulle behöva någon särskilt tung dag.)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0